so i’m officially having a blog crisis. for weeks i tried to deny it to myself; i’m just too busy, i have too many interesting things going on, no time to blog. yeah right. i have nothing going on. nothing bloggy at least.
except for one thing. and this is desperate. but, as the caption states…
there’s an elk on my wall. it’s red and about to jump through my window. and it needs a name. i think it looks like a lennart.
sen början av augusti har jag tränat med division 2-laget ruoska i hopp om att få ett kontrakt inför säsongen. tuhannen taalan turnaus under veckoslutet var utslagsgivande för min del, medan lagets mål var att vinna 8-dels finalen.
vi vann den. och kvarten. och semin, mot tps (!! – vi är deras farmarlag och de ämnade vinna hela turneringen). finalen förlorade vi 2-5 mot sc blues. redan efter vinsten mot tps skakade tränaren hand med mej och sa, näillä esityksillä saat kyllä sopimuksen. och eftersom det här är min blogg med dagens tema stolthet: trots finalförlusten gläder det mig att jag gjorde 1-0 och fick +1, dvs sc blues gjorde inget mål medan jag var på plan.
imorgon torsdag har vi nästa träning och då undertecknar jag kontraktet. det torde dock inte innebära mer än att jag får spela sgs gratis och förbinder mig att delta i träningar och matcher. men jag är stolt och glad ändå.