kompis får sms i matkön: “grattis på namnsdagen”. det är brors namnsdag i sverige men min kompis heter leif. när bror har namnsdag i finland ska jag ringa stefan, tänker jag, och så slår det mej att det fattas en syskondag, sådär på riktigt.
morsdag, farsdag. syskonrelationer är ändå de relationer jag troligen har genom hela livet och visst har jag vetat det länge ren men det sjunker allt djupare in. från att ha varit ett konkurrensbetonat gissel i primärfamiljen har mina många syskon blivit allt mer värdefulla för mig. nu när allt är fritt och flytande känns det som om en annan slags gemenskap växer fram. svårt att förklara.
idag får bli syskondagen. kanske en föräldrafri syskonträff på kort varsel. jag börjar med att ringa.
Äntligen sa du någonting smart! En Syskondag behövs verkligen (utom för Marie då förstås som tvingas umgås med sin syster dyster ideligen) men för oss vanliga människor som så sällan ser alla sina 4 bröder på en och samma gång.
Ha det gott! Ta ingen skit!
håller med. och då jag skulle gärna ha flera syskon!!