på athousandandone hittar jag följande bild, en båt på indiskt vatten.
jag blir både glad och ledsen, för oooooo vad fint det ser ut. men varför är (t.ex) vattnet i kuggviken på korpo så smutsigt? okej att mudderbotten gör sitt men det känns sorgligt att när jag var barn var vattnet åtminstone så rent att man kunde simma bäst man ville. numera är algblomningen ständigt återkommande, båttrafiken avsevärt mer omfattande och den bruna tången allt mer sällsynt.
häromdagen läste jag om planerna på en rysk-tysk gasledning genom östersjön, ett projekt som befaras leda till att en massa giftiga tungmetaller ur bottensedimentet kommer upp. det är när jag inser hur mycket skit som bara dumpats i östersjön som jag blir irriterad, besviken och känner mig maktlös över att mina barndomsvatten blir att smutsigare.
när jag var barn berättade min farmor åt mej om hur hon som barn kunde simma i stranden på brändö (helsingfors). idag är vattnet äckligt smutsigt. det ter sig rimligt för mig att anta att jag kommer att kunna säga samma sak åt mina eventuella barn/barnbarn. det känns inte bra.