synen på depression ur ett psykoanalytiskt och kognitiv-beteendeteoretiskt perspektiv

senaste versionen av prosemi/blivande kandidatuppsats (uppdaterad 20.1.2008, work in progress).

abstrakt

Avhandlingen strävar till att ytligt redogöra för och jämföra hur depression gestaltas ur en psykoanalytisk synvinkel och ur en kognitiv-beteendeterapeutisk synvinkel. Hur skiljer sig deras förståelse av vad depression är? Jämförelser är delvis svåra att göra på grund av att begreppsapparaturen skiljer sig åt mellan de olika inriktningarna. Förenklat kunde man säga att den psykoanalytiska synvinkeln har en mer mångfacetterad syn på depression och utgår ifrån att det i varje depression finns en kärna av oförlöst sorg. I kognitiv-beteendeterapi ses depression som i huvudsak en negativ kognitiv triad som upprätthålls av egen kraft. Svårigheten att definiera depression diskuteras.

surfing for tusby

så fick finland sitt bowling for columbine. ännu återstår det att se vart skuldkänslorna deponeras. en 18-årig gymnasiekille sköt ihjäl rektorn i tusby gymnasium och 7 andra innan han – troligen själv – sköt sig i huvudet och senare avled på sjukhuset i tölö. innan dess hade han bland annat gjort och lagt upp på youtube en kort video med titeln “Jokela High School Massacre – 11/7/2007”. länkar till händelsen:peliplaneetta, mtv3, hbl, yle, svenska yle, aftonbladet

länkar till pekka-eric auvinen: profil på youtube (suspended sedan kl.16 samma dag) diskussion som han deltagit i under pseudonymen stormspirit, samt en text av honom under pseudonymen sturmgeist, ett slags testamente.

one good link, in english: the pekka-eric auvinen manifesto. also, the auvinen files.

so what could be said that, perhaps, hasn’t already come about?

i wonder whether more control, surveillance and censorship will be the reaction from schools, the police and the state. i’m more inclined to see the role of internet as something that even further emphasizes how the signs actually are available, if only there is someone listening.

news media companies (like yle, mtv3, helsingin sanomat) have a peculiar view of the internet. they seem to prefer to present internet as something that is controllable, ie, by implying that the videos by sturmgeist89 are now removed from the internet when the only fact so far is that youtube suspended his account. i foresaw this, so i kept a copy of his profiles and a few of his videos, just in case. so did many else. and the videos are still available on other sites. interestingly, yle – among others i guess – where quick to capture the material on the internet on film and showing it on the news, while at the same time making a point about its disappearance. clearly, the role as middleman and interpreter of reality is something the news media companies are very eager to uphold.

something like a localized version of digg is desperately needed. maybe there is already? please enlighten me.

it was kind of nice to notice that psychologists where given quite a prominent position in the yle & mtv3 news. although i guess it takes some time before the more valuable reflections come about.

there will probably be similiar signs and traces like the ones in this case, now the question is, what’s there to be done the next time? kill somebody pre-emptively? criminalize the expression of these kind of thoughts? criminalize the thoughts themselves? punish by death, prison, forced medication or what?

i’m also wondering whether this kind of tragedy never would’ve happened 20 years ago when finland still maintained some kind of social democratic wellfare state. perhaps this is part of the price to pay for maintaining the increasingly wider income gaps between people in a society increasingly advanced and developed. i can see two alternatives: either tax money are channeled to a larger extent to wellfare of all citizens, or security and wellbeing is further privatized and thus more selective – meaning some schools will become even more prone to killings because of the gradual abandonment in both financial and human resources terms.

a worrying scenario is that the mindset of pekka-eric auvinen will find its equivalence in those affected by his actions. i mean, if, for example, the police, school and teachers will move towards viewing him as something dirty, faulty, dangerous and evil that, if encountered in the future, has to be removed or eliminated, they will have internalized the same mindset as pekka-eric himself: the ugly and evil is outside myself and has to be obliterated. also, it will make teachers – among others – the enemy of students rather than someone trustworthy. nobody will trust a thought police who might punish you for verbally expressing certain thoughts or feelings.

skolbetyg och psykologutlåtanden

erik wahlström skriver i dagens hbl om skolvitsord och dess relation till klassamhället finland.

är du en osocial och otrevlig man? har du alltid misstänkt att lärarna gav dig för låga betyg i skolan för att de tyckte illa om dig? …skolsystemet gör att elever som objektivt sett borde få vitsordet 8 behandlas olika på grund av sitt temperament.

han refererar till liisa keltikangas-järvinens sitra-finansierade rapport som dryftar frågan om vad skolvitsorden i högstadiet egentligen mäter, och vem som gynnas. wahlström noterar också alternativa bedömningar, som waldorf-pedagogiken i steinerskolor, där lärare istället ger verbala beskrivningar, men konstaterar att det i dem döljer sig en mjuk totalitarism i denna förståelse [att man på så sätt bättre kan beakta elevers personligheter].

denna vecka utförde jag för första gången en kognitiv utredning av ett barn (3 år) med testet wppsi-r. det innehåller strikta riktlinjer för administration och poängsättning, för att säkerställa testets reliabilitet. trots att man får tydliga kvantitativa resultat lämnas dock siffrorna utanför det psykogiska utlåtandet. visst skulle det vara härligt att kunna mäta och rangordna och bedömma människor med siffrornas skoningslösa exakthet, men det skulle ske på förståelsens bekostnad (eller validitetens, om man vill prata vetenskap).

således är testresultaten endast ett underlag för att skriva det psykologiska utlåtandet. siffrorna ställs i sammanhang – ett barn som i testsituationen får ett normalvärde vid en verbal uppgift kan i utlåtandet tolkas på vitt skilda sätt. ett normalvärde kan fås vid en optimal situation där barnet är piggt, motiverat och har etablerat en god kontakt med testledaren. samma resultat kan också vara en följd av att ett anmärkningsvärt begåvat barn kommit till testsituationen trött och hungrig, eller helt enkelt finner uppgifterna tråkiga och “förstör” resultaten genom att hitta på andra saker. dylika kvalitativa iakttagelser är lika relevanta som testresultatet, och syntesen av dessa utgör sedan det psykologiska utlåtandet.

för närvarande bedöms skolgången hos barn i stora drag enligt följande. ett medeltal räknas ut utgående från prov, varefter läraren antingen höjer, sänker eller låter medeltalet stå som siffra på betyget. keltikangas-järvinen kom fram till att ett gott humör (eller temperament) hos flickor hjälper dem en god väg, medan samma inte gäller för pojkar.

men ponera att skolgången istället skulle bedömas enligt liknande kriterier som psykologutlåtanden. då kunde de se ut så här:

kalle har i matematik uppnått normalvärdet för sin ålder. gruppdynamiken i klassen har dock inverkat negativt på prestationen, i så måtto att det bland en klick pojkar, dit kalle hör, råder en tyst överenskommelse att intresse för ämnet oacceptabelt. trots detta visar kalle anmärkningsvärd förmåga att snabbt tillgodo se sig matematiska insikter i den takt de tas upp i undervisningen. motivet att vara accepterad i gruppen torde alltså påverka kalles prestation negativt.

lotta har presterat ojämnt i matematik. medelvärdet uppnår åldersnivån med råga, men under våren hade lotta svårt att finna motivation att fokusera på matematiken. hon uttrycker det själv som att hon “inte kunde bry sig mindre”. till terminens sista tentamen hade hon förberett sig väl och nådde en närmast perfekt prestation.

kim uppnår minimikraven för geografi. han har varit tämligen omotiverad att följa kursplanen, men har visat gedigna kunskaper om mineraler och hållit en uppskattad presentation för klassen om sin stensamling.

med tanke på all den tid jag spenderat i grundskolan känns dussinet siffror på årsbasis som ett ganska klent spår av mina förehavanden. och vid närmare eftertanke känns det också opersonligt. jag vet att jag lämnade mina lärare (och klasskompisar) berörda, på gott och ont. men betygen bär ingen vittnesbörd om detta. jag tycker de borde göra det. som barn är man värd bättre feedback än en sifferserie.

även om kvantitativa metoder kan ha ett pragmatiskt värde (utbildningssystemet är uppbyggt så att man lätt skall kunna rangordna elever), finns det andra värden som går förlorade i detta i övrigt mycket effektiva system. testresultat från psykologiska test är känsliga för kontexten, vilket gör det motiverat att tolka resultaten med försiktighet och med beaktande av sammanhanget. det samma gäller för skolbetyg och för närvarande producerar skolan enbart siffror, som vore de objektiva mått på elevens kunskaper och färdigheter – när de, åtminstone enligt keltikangas-järvinen-rapporten, även återspeglar relationsfaktorer mellan lärare och elev.

dagens betygssystem mäter alltså inte det som det säger sig mäta (validitetsproblem), dessutom skulle barn förtjäna att få mer kvalitativ feedback och tolkning av de prestationer de utför i skolan.